Politik!

Red | 02 December 2011 | Uncategorized | | 0 Comments   

Om man läser Marc Saunders så inser man snabbt att detta är en superhjälte. Det är en agent med tre distinkta superkrafter. Han är superstark, han är osårbar och han är olidligt intelligent i strid. Det kan kännas lite besvärande att han så tydligt är en superman, en övermänniska på så vis.

Marcs fiender står alltid att finna hos den extrema högern dock. Alla avsnitt hitentills har handlat om det hotet. I det första avsnittet så gäller det främst Rex Kane och Peter Hayward, men även extremisterna som försöker mörda president Obama (och stoppas av Marc) befinner sej långt ut på högerkanten.
Det beror på seriehistorien. (och även förstås på mina egna åsikter och funderingar.)

Marc är en supervarelse, en superman, men precis som just Stålmannen, som debuterade strax innan andra världskriget bröt ut, betyder inte saker alltid vad man tror i en serie. Nazisterna trodde på en superman, men det var inte det som gjorde dem onda, utan tron att de visste hur man skulle bli detta. Att de var bättre än andra, och att alla andra var slav-folk till deras ariska ras. Förvirrat, om man ställer Hitler bredvid deras ariska idealbild.

En liten knarrig gubbe strax bredvid en ståtlig blond krigare. Motsägelsen finns redan i den bilden. Konflikten är redan verklig. Det enda de judiska killarna Shuster och Siegel gjorde när de skickade in Stålmannen i kriget mot Hitler, var att dra den logiska konsekvensen av denna motsägelse. Fantasi VS verklighet.

Konflikten mellan verkligheten om vilka de faktiskt var och deras bild av vilka de inbillade sej att de var,  förintade nazisterna.
En judisk vetenskapsman, Albert Einstein, la grunden till det vapen nazisterna aldrig skulle få.
Sanningen är att fantasin kan ibland tala sanning på oväntade sätt.

Marc Saunders hoppas vara en underhållande serie, men precis som med Stålmannen så förutsätter vi att alla läsare förstår en väsentlig detalj.
Han finns inte i verkligheten!

Leave a Reply